I morse när jag vaknade snurrade hela rummet, var heelt borta, kändes nästan som att jag var drogad (inte för att jag vet hur det känns, men man kan ju föreställa sig lite). När johanna skcikade sms sedan så såg jag knappt vad jag själv skrev.. helt mysko. Känner mig ännu helt snurrig, ingen aning om vad det beror på? Tror kanske jag håller på att bli sjuk eller nåt.

Har som jag befarade sjukt mycket träningsvärk, men det är iofs bara skönt. Det som inte är skönt är att mina leder värker, speciellt käken.. Men jag är jävligt glad för att min reumatism har varit så himla mycket bättre nu på senaste om man jämför med förra året, då haltade jag ju omkring. Har ju ont ibland, men tror faktiskt eller jag hoppas att det försvinner med tiden, vill inte börja äta min medicin igen. Gick upp ett x-antal kilo pga. den, så det känns ju inte så kul. Men som tur är har jag lyckats gå ner allt + lite till utan att egentligen ha gjort nåt speciellt, och det är jag sjuuuukt glad för. För det finns inget värre än att se sig själv som tjock, ful osv. Det är viktigt att kunna trivas med sig själv, och det gjorde inte jag under den perioden jag åt medicinen. När jag ser på bilder därifrån vill jag bara sjunka genom jorden, klarar knappt att kolla på dem. Många andra tycker säkert inte att det var så farligt, men det är faktiskt jag själv som ska trivas med min kropp. Jag har alltid varit pinnsmal när jag var yngre, och har hur länge som helst velat gå upp i vikt, men det gick typ inte. Men på senaste år har jag gått upp några kilon och just nu trivs jag med min kropp. Dock finns det ju miljoner saker jag hade velat ändra på, men man kan inte bli perfekt eftersom det inte finns någon/nånting som är perfekt. Thats the way it is!

Lars Winnerbäck är sjukt bra, en av mina favoriter faktiskt. Lyssnade riktigt mycket på honom för några år sedan, det här är en av mina favvo låtar.


Dålig version, men hittade ingen bättre. Tycker iaf den är grymt bra!