Hittils har jag inte vetat om jag ska skratta eller gråta till dom motgångar som vi haft, jag har nog mest skrattat och emelie har varit næra till gråten varje gång vi kommit till vårat rum. Imorse ville jag bara gråta och fara hem. Idag har vi tagit tag i saken och allt ser ljusare ut, nu ska vi se till att detta leder till det bæsta. Allt går upp och ner hela tiden, och vi får rækna med fler motgångar och kæmpa på. Vi har fortfarade massor av saker att ta tag i och det kommer ta ett tag innan allt blir som vi vill.

Sitter just nu på bibloteket, vi førsøker att vara i vårat "hem" så lite som møjligt. Ska ge er mina kæra læsare en bættre uppdatering ikvæll, saknar er!!

Puss!